Under Karlavagnen

Jag såg just mig själv i spegeln. Våta, rätt rödsprängda ögon o en spretig kalufs. Ingen speciellt vacker syn.

Men jag stod just utomhus, precis under Karlavagnen. Det är en varm kväll o en vacker mörkblå himmel. I horisonten ännu något ljusare, med ett drag av rött. Något rödvinsberusad tittade jag upp mot himlen o såg direkt en stjärna långsamt brinna ut längs himlen. Sådant ger mig rysningar av välbehag. Det uppstår en märklig känsla av intimitet med mig själv när jag är med om vissa saker. Jag var glad att jag var ensam, att alla omkring mig sov o höll tyst. Det blev min lilla stund.

Givetvis tänkte jag på dig. O blev rätt nostalgisk. Kunde inte låta bli att leta fram denna:




Det är en mycket vacker sång som jag aldrig tröttnar på. Ikväll ser jag det vackra i att människor över hela vår jord ständigt har likadana unika upplevelser. Sin egen. O framförallt det underbara i att det inte gör upplevelserna mindre, snarare större!

Någon annanstans ikväll stod det kanske en annan man o såg denna stjärna o önskade sig sin sak, att hans kärlek var nära. Kanske inte. Men i så fall imorgon!

Vi människor behöver inga tempel, det stora finns överallt där vi är.

Kommentarer
Postat av: Loose

Fint.

2009-04-19 @ 00:47:53
Postat av: Andreas

Visst är det.

2009-04-19 @ 10:03:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0