Dylan i fel kommun

Bästa låten denna kväll: Just like a woman. Då o där glömde jag bort att mannen är närmare sjuttio o bara kan väsa fram någon slags rapmusik i gubbluestakt.

Senare försökte jag o Erik tränga oss längst fram vid scenen. Då slogs jag återigen av Dylans storhet. Det var minst fem vakter som blockerade vår väg o vänligt men bestämt bad oss dra åt högst upp där vi hade våra platser.

Jag köpte en mössa som jag får vänta ett år med att ha på mig o en bootlegtröja för reapris. Sen tog vi turen förbi Zlatans nya hus o lyssnade på Tom Waits i hög volym innan vi åkte hem till Ysse o sen köpte chips o mer chips i en lokal pub där negresser spelade Jack Vegas o övervintrade hippies fick ha ölen kvar tills de vaknade. Bartendern var fullast av alla o rökte Fidelcigarr o kunde inte uttala Karhu. Det kunde snart inte vi heller.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0