Vår!

För någon dag sedan började fåglarnas kvittrande öka till både mer o högre. Idag strålar en gul sol bort alla moln o med hög takt snödrivorna i backen här utanför. Kanske imorgon att den första blomman, en krokus, snödroppe eller tussilago spricker fram?

När som helst nu kommer det. Det är vi värda efter detta dis o mörker som vi gått igenom så länge nu. I alla fall jag lärde mig aldrig älska mörkret  trots att det varit det enda jag haft en tid.

En videkatt, en sädesärla, en förälskad pojke - vi syns snart!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0